Jag försöker att alltid tänka ”jag kan, jag vill, jag ska”, som min kloka farmor alltid sagt till mig under min uppväxt, och än idag också givetvis. Men ibland är det så svårt att känna att jag kan, att vilja och att kämpa sig dit. Något som får mitt självförtroende att sjunka till botten och som skapar dystra miner hos mig är att tänka på framtiden.
Det är inte längre ”vad vill jag bli?” tänket som är det jobbigaste, det är ”Hur ska jag kunna skapa en trygg och stabil framtid åt mina barn. En ständig press och stress i mina tankar. Det är klart jag har drömmar, yrken som jag verkligen kan se mig själv jobba med och som jag vill jobba med, men vägen dit känns verkligen omöjlig. Det är inte jag som sätter käppar i hjulet, det är vägen dit generellt som är fullkomligt jäkla omöjlig.
Jag kan känna mig så misslyckad ibland. Mina vänner är snart klara med sina utbildningar, vissa är klara och vissa har fasta anställningar på en arbetsplats där dem har det tryggt och möjligheterna ligger framför deras fötter. Ja, jag har underbara barn som jag älskar mer än något annat här i världen och min/vår resa är något jag är så oerhört stolt över, vilket är precis grejen. Jag vill göra allt för dem, ge dem allt, en trygghet. Jag ångrar dem inte och jag känner absolut inte ”om jag bara väntat några år” -nej! Dem är meningen med livet och jag behöver dem här och nu.
Jag kan nästan skämmas över mig själv som var så himla stolt över att jag klarat av mina sista kurser osv, när mina vänner snart är klara för gott. Det är pinsamt och skamligt, inget att vara stolt över! Jag borde ha tagit mig så mycket längre vid det här laget, jag hade kunnat påbörja en utbildning istället för att avsluta gymnasiet. Så jäkla idiotiskt och jag har bara mig själv att skylla.
Kan inte livet bara bli lite enkelt, ge mig lite färre uppförsbackar, motgångar och istället börja leverera framgång och succé. Ta bort alla jobbiga vägspärrar som förstör för mig och bana vägen. Servera allt på ett flott jäkla silverfat, så fantastiskt underbart det vore. Tänk vad lite energi och grubbel jag skulle behöva lägga över framtiden då.